Hur kommer det sig att vi människor ibland gör så grava felbedömningar? Ja, det beror inte på att ”vi är dumma i huvudet” utan ofta på högst naturliga orsaker.

De grundar sig i hur vår kognition fungerar. The Logic of Failure av Dietrich Dörner benar ut det hela.

ORSAK 1:

Vi tänker långsamt, men agerar snabbt

Som ni förmodligen redan känner till har vi människor har två tänkesystem: System 1, som är snabbt och intuitivt, man kallar ofta detta för sin magkänsla. System 2, som tar tid.

Tar något tid att processa så är det också energikrävande. Det skapar incitament för att ta genvägar. Se upp för dessa tre fällor:

1. Känslan av handlingskraft

2. Intuition

3. Extrapolering

Action trumfar tanken. Det är skönt att omedelbart sätta igång, att visa handlingskraft. Det momentum som uppkommer av att sätta igång saker vill man inte bromsa genom att tänka på sidoeffekter och följder. Planera, fundera på mål och prioritera blir gärna jobbigt. Det här felaktiga drivet känner vi nog alla igen från projekt vi varit med i.

Intuition byggs upp av det som funkat förr. Vi litar gärna på trogna metoder och tänkesätt. Att fundera på om något nytt och annorlunda i en situation upplevs gärna lite onödigt — ”vi har inte tid med sånt!”.

Skeenden över tid extrapolerar vi gärna. Extrapolering förvärras om det slentrianmässigt görs med ett linjärt tänkande. Något som funkade förra kvartalet är nog ett mindre problem – men om det var 5 år sedan, fungerar den verkligen idag? Har inte samtiden ändrat sig?

ORSAK 2:

Vi vill till varje pris
behålla en positiv syn på vår förmåga

Se upp för dessa två fällor:

1. Motviljan att ha fel

2. Vi vill verkligen visa att vi kan

Det är en stark mänsklig drift är att skydda sig från hot som kommer utifrån.

Ett bra skydd är att planera. Gärna planera mycket och länge. Ju längre vi kan planera, ju länge kan vi undvika kontakt med verkligheten. En verklighet som kan visa att vi tänker fel. Och det är djupt obehagligt.

Har vi en vag kunskap om ämnet förenklar vi gärna. Genom att ta bort det komplicerade känns det plötsligt som att vi har kontroll och förstår. Detta leder i sin tur till ytliga hypoteser som gör det onödigt att söka efter djupare information. I värsta fall information som kan visa att vi tänker felaktigt.

Både planering och ovilja till kunskap är tyvärr vanliga problem i arbetslivet. Allt för ofta finns ett inifrån-och-ut-tänkande. Man ”är säker på hur det är”, Kan det vara så att oviljan att fråga kunden egentligen grundar sig i en form av rädsla att ha fel?

Bara om det finns ett strimma av chans att lyckas kommer vi att agera. När väl agerandet har satt igång förändras ofta det primära målet. Det byts ut till att försvara att sin egenupplevda kompetens.

Det här fenomenet ser vi nästan varje dag i media när makthavare intervjuas. Man har alltid förklaringar till varför det gick snett, ingen av förklaringarna beror på misstag eller bristande kompetens.

Men — vill vi som personer, team och organisation verkligen lära oss måste vi ha modet att ha klarsyn och prata klarspråk.

ORSAK 3:

Vi har en begränsad möjlighet att minnas

Prova att sluta ögon och försök sedan att ihåg vad du nyss såg framför dig. Snabbt bleknar det rika och färgstarka intrycket och blir svagt och otydligt. Ändå är vi gärna tvärsäkra på hur saker och ting var…

Vi har som människor svårt med minne som sträcker sig bakåt i tiden. Detta driver ett adhoc-beteende och vi lär inte av historien.

ORSAK 4:

Vi tänker inte på problem vi inte har

Varför skulle man göra det? 😜

”Förändra inte det som funkar nu” blir gärna en maxim. Det gör att vi sällan utför konsekvensanalyser som tar med möjliga sidoeffekter och återverkningar.

Klimatkrisen är ett stort tragiskt exempel på detta.

Men, det finns hopp

”Känn dig själv” är knepet. Genom att veta om sina svagheter går det bättre att hantera dem. Människans två största kognitiva svagheter:

a) Svårigheten att tänka i system och helheter.

b) Att kunna uppfatta skeenden, att ha ett levande tidsperspektiv.

Dietrich Dörner summerar ytterligare några tumregler:

1. Träna på att se helheter. Formulera hur situationen ser ut, hur systemet fungerar. Förutse sidoeffekter och följdverkningar.

2. Vidga perspektiven. Det är oftast naivt tro att det vara finns en orsak till problemet — det finns nästan alltid flera.

3. Har du alltför enkla beskrivningar av problemet? Var noga med att utvärdera följderna av denna förenkling efteråt.

4. Klargör dina mål. Då får du en kompass att jämföra utfall med.

5. ”Bara för att jag kan…” Var medveten om lusten – och risken – av att agera bara för att vi kan agera.

6. Var försiktig med magkänsla. Var medveten om faran med reflexmässiga metoder.

Slutligen det viktigaste: Analysera följdverkningar av beslut — och lär av vad som hände.