Sajten är enkel: meny rakt upp och ner byggt på ramverket 320 and up som ger en trevlig skalbarhet från mobiler upp till högupplösta skärmar. Fonterna kommer från Typekit och heter ”Adage Script”, by Veer och ”CamingoDos Web”, by Jan Fromm.

Den senaste boken från 37signals, “Rework“, består av uppfriskande korta kapitel om affärsutveckling. De driver idén om att man inte ska krångla till det. Fråga kunden, gör och ändra; undvik policies, möten och fluff. Förstå kärnan i din affär.

“Don’t Make Me Think“, av Steve Krug, ställer frågan “kan vi ta bort något mer?“. Allt som gör att man behöver tänka efter är en kandidat för förenkling. En given bok för alla som har inflytande över något som är tänkt att användas.

“Getting Real: The Smarter, Faster, Easier Way to Build a Successful Web Application“, också från 37signals beskriver vikten av mindre snack, mer verkstad. En framgångsfaktor enligt dem är att inte förlora sig i teori och diskussioner utan syssla med verkliga saker, “getting real“. Boken är en berättelse om hur de byggt framgångsrika webbtjänster, som till exempel Basecamp.

Kampanjen har gått under namnet ”Vilket är ditt nya turnummer”. Erik Lundell på Örebro kommun har varit ansvarig för att informera och har arbetat fram ett kampanjmaterial med bland annat annonser, broschyrer, nya tidtabeller och affischer på stan.

Länstrafikens ordinarie webbplats drivs med EPiServer men kampanjwebben vi valde att göra baserat på Wordpress. Fördelarna med detta var:

• Vi kunde tydligt använda stadsbussarnas grafiska profil
• Det är snabbutvecklat
• Det är lätt att göra tekniska anpassningar
• Kostnadseffektivt

Nytt sätt att presentera trafiken

För varje linje har vi skapat en egen sida, se till exempel Linje 1 På denna sida presenteras:

• Linjesträckningen på Google Maps
• Linjesträckningen som text
• Alla hållplatser och anslutande linjer
• Större resmål längs linjen

Tjänsten handlar om att hitta ett sätt att betala innehållsproducenter för det jobb de lägger ner utan att de behöver ha stora betalningslösningar för det.

Tjänsten fungerar så att jag använder en viss summa pengar per månad från mitt Flattr-konto och delar ut dem till det innehåll jag väljer att dela med mig till. Om mitt konto är satt till att använda €10 per månad och jag klickat på 10 Flattr-länkar under den månaden kommer varje innehållsproducent betalas €1 i slutet av månaden.

Det fungerar med hjälp av en Digg-liknande knapp, antingen genom Flattr:s webbplats eller med en Flattr-knapp vid innehållskällan.

Antingen kan man infoga knappen manuellt på webbplatsen varje gång eller så kan man använda deras API och javascript för att automatiskt lägga till sitt innehåll till Flattr.

Javascriptetlösningen beskrivs på webbplatsen och det är ganska enkla parametrar för att få det att fungera:

<script type="text/javascript">
    var flattr_uid = "ditt flattr-id";
    var flattr_tle = "innehållets namn";
    var flattr_dsc = "en tydlig beskrivning av innehållet";
    var flattr_cat = "typ av innehåll";
    var flattr_tag = "kommaseparerad etikett-lista";
    var flattr_url = "innehållets permalänk";
</script>
<script src="http://flattr.com/api/flattr.js" type="text/javascript"></script>


Om du använder WordPress kan du förenkla processen ännu mer genom att lägga till javascriptet i mallarna och använda WordPress-funktioner för att fylla i den information Flattr vill ha automatiskt.


<script type="text/javascript">
    var flattr_uid = "ditt flattr-id";
    var flattr_tle = "<?php the_title_rss(); ?>";
    var flattr_dsc = "<?php the_content_rss('', FALSE, '', 10); ?>";
    var flattr_cat = "text";
    var flattr_url = "<?php the_permalink() ?>";
<script src="http://flattr.com/api/flattr.js" type="text/javascript"></script>


Resultatet blir då:

Vad vill man ha från en plugin?

Det här kunde förenklas ytterligare om en plugin skapas för ändamålet. Jag tror framför allt det är tre delar som behövs från en plugin:

1. En funktion som infogar ovanstående automatiskt i anslutning till the_content
2. En admin-funktion där typ av innehåll kan specificeras per post/sida
3. Ett tillägg till användaren där Flattr-användar-ID kan specificeras, så en flerskribentsblogg enkelt kan använda Flattr

Den nya produkten är tänkt att bli en helt ny medieplattform för musik, video och läsning.

Utvecklingen för den nya produkten kommer ske på tre olika sätt. Dels kommer man kunna använda de två olika metoder man använder för att utveckla för iPhone, det vill säga Cocoa-utvecklingen för applikationer installerade på maskinen och webbutveckling anpassad för den.

Men utan att riktigt övertyga lanserade Apple under förra hösten ett tredje sätt att utveckla innehåll för medieinnehåll. De första två tillämpningarna för tekniken är iTunes LP och iTunes Extras. Tanken var att sälja en digital skiva/film, men ändå få den mer fullödiga upplevelsen av att sitta med ett LP-omslag i knät när man lyssnar.

Tekniken bakom iTunes LP är egentligen bara en sammanpackning av html, css, javascript och innehåll i en sammanhållen fil. Idén kändes ofärdig då och lite tunn för de lilla antal skivor som släppts i det här formatet, men med dagens släpp blev utvecklingen av tekniken plötsligt logisk.

För samma tekniska lösning kommer naturligtvis allt bli det sätt man kan utveckla magasinlösningar för den nya iPad. Man köper ett nummer av en tidning och får det presenterat på ett sätt som liknar det som är i iTunes LP. Det kan tas med kringmaterial, stillbilder, videor och även vidarelänkar till annat material utanför tidningen. Naturligtvis finns det även stora möjligheter att jobba med spännande lösningar för annonsering med tekniken.

För den som vill veta mer finns det utvecklingsmaterial och mer information om iTunes LP/iTunes Extras på Apples webbplats. Du kan också läsa mer på Wikipedia.

Efter dagens möten prövar vi om inte vår produkt kan förenklas ner till en enda mening: Vi gör det enklare.

Vårt mål är att göra det enklare för användaren, för IT-chefen, för HR-avdelningen, för systemutvecklaren och för dig.

Den digitala byrån Adeprimo, som ingår i Stampen, ledde det praktiska arbetet. Min del av uppdraget var att ansvara och leda arbetet med gränsnittsutvecklingen för plattformen, det vill säga ramverket för html, css och javascript. Det som startade som ett konsultuppdrag hösten 2007 övergick i oktober 2008 i en anställning som interaktionsdesigner och specialist hos Adeprimo. En del av ansvaret var även att delta i ledningsgruppsarbetet.

Projektet, som gått under arbetsnamnet mktwebb, avslutades i september 2009 och ett drygt 40-tal tidningar och webbsajter driftas nu på plattformen.

I samband med att mktwebb nu är avslutat har jag känt att tiden varit mogen för mig att gå tillbaka till arbetet tillsammans med Kal och Åsa i Happy User. Tillsammans kommer vi fortsätta vår gemensamma professionella passion att ”göra det enklare” – att i samarbete med våra uppdragsgivare och kollegor skapa interaktionsdesign som förenklar för användarna.

/Lars Olof

Några av deltagarna i mktwebbprojektet:

• Adeprimo: Projektansvarig
• XLENT: Polopolyexperter
• Fleecelabs: Javascriptarkitektur men också html och css
• CSS-skin: Drumedar, Kemie Guaida, Christer Schweitz, och vi på Happy User – vi var även involverade som projektledare under lanseringsfasen.
• e-man: Projektledning och testledning

Funktionen är en ersättare eller komplement till såväl bankens säkerhetsdosa som de mjukvarulösningar och kortlösningar som finns för BankID.

Efter att anmält sig till att använda tjänsten fick jag ett nytt 128 K SIM-kort skickat till mig som jag bytte mot mitt gamla i mobilen. Därefter fick jag några dagar senare en engångskod skickad per post för att aktivera mitt BankID. I samband med aktiveringen fick jag välja en sexsiffrig personlig kod att använda till funktionen.

Inloggningen sker just nu från en speciell inloggningssida som ser ut ungefär som nuvarande inloggningen med tillägg för BankID i mobil:

Man fyller i sitt personnummer och får sedan fylla i sitt mobilnummer som är kopplat till tjänsten:

Tjänsten skickar därefter ett meddelande till min telefon där jag uppmanas fylla i ett 4-siffrigt kontrollnummer:

I telefonen får jag ett SMS-flash som meddelar att inloggningsprocessen startar:

Jag accepterar och får upp en knappsats för att mata in kontrollnumret:

När kontrollnumret är angivet får jag upp en verifikationssida och ett meddelande om att jag får legitimera mig i nästa steg:

Knappsatsen dyker upp igen och jag får mata in min sexsiffriga pinkod:

När jag signerat skickar telefonen själv några krytiska meddelanden som flashar förbi på skärmen utan att jag själv interagerar med telefonen eller väljer Avfärda som det står:

Webbsidan med inloggningen flyttar mig sedan vidare in i banktjänsten i bakgrunden utan att jag själv väljer fortsätt eller gör något alls.

Macworld har intervjuat Göran Zebühr som är produktchef på BankID på Swedbank som berättar att testet jag deltar i är för 1 000 kunder som fått möjlighet att testa tjänsten i två månader. Swedbank är först ut, men så småningom kommer alla tio banker som är anslutna till BankID ha en liknande tjänst.

Under testperioden kostar tjänsten, naturligtvis, ingenting. När den är färdigutvecklad ska den kosta 9 kr i månaden i abonnemangsform eller per gång tjänsten används.

Den stora fördelen mot traditionell säkerhetsdosa är att fler än banken kan implementera lösningen och man får då användning av säker signering på fler platser än vid banken. Dessutom är säkerhetsdosan inte alltid med, men det är ju mobilen.

Tillsammans med Nethouse och EPiServer har Happy User bidragit till hans satsning genom att sponsra med en ny webbplats, se lassikaronen.se. Vårt arbete har bestått av idéer, design och gränssnittsutveckling (html och css). Nethouse, som ansvarat för projektet, har byggt och satt samman sajten i CMS 5 från EPiServer.

Vi håller tummarna för dig under VM i Polen, Lassi!

- Vi resonerar som så att Google Translate är bättre än att inte ha någon översättning alls, säger webmaster Johanna Hagefalk. Vi planerar för att översätta vissa delar av webbplatsen till engelska och då också ha sidor för det. Men vi har tyvärr inte resurser för att täcka in massor av olika språk. För de språken kan Google Translate vara ett alternativ, även om funktionen inte alltid ger korrekta översättningar.