Igår deltog jag i en workshop, "Innovation i näringslivet, Hållbarhet och produktutveckling". Det är SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign som koordinerar ett arbete för att lyfta design, designprocessen och designtänkande som ett svenskt innovationsområde.

Vi var cirka 10 personer med olika bakgrunder och professioner som samtalade under några timmar. Läs mer om initiativet på designagenda.se.

Samtalet handlade bland annat om designtrappan eller vad ska vi använda design till:

Steg 1 - Omedveten design
Design kan förekomma i företaget, men är inte något som man arbetar med aktivt. Man talar egentligen aldrig om design på företaget.

Steg 2 - Design som formgivning
Design som något som läggs till på slutet i ett utvecklingsarbete. Design är en fråga om form och utseende.

Steg 3 – Design som process
Design är en viktig del, men inte som styrande. Man väljer design som arbetsform när något nytt ska utvecklas i verksamheten.

Steg 4 – Design som strategi
Att arbeta med designmetodik är en central och styrande faktor i verksamhetsidén. Design är en självklar ledningsfråga med ett eget strategiskt värde.

Källa Var står du i designtrappan?

Uppdatering 28 augusti 2017: en annan version, av Jess McMullin, Design Maturity Continium

Vi som är någorlunda inom skrået har lätt att både förstå och hålla med om att på steg 4 borde alla företag finnas. Men – hur kan vi påvisa detta på ett trovärdigt sätt? Kan vi göra design mätbart?

Vad är det att jobba med en designmetodik, vad innebär det? Ett försök till en Elevator Pitch:

Att ha utgångspunkten i en designmetodik innebär:

Att gå mot en kultur som är inkluderande, att lyssna och ta intryck är själva näringskällan
Att kontinuerligt förvänta att det finns nya synsätt och lösningar och välkomna förändringar
Att upptäcka att värdeskapande inte är ett mått utan ett synsätt, det finns inte någon övre gräns